Nyheter

Här publicerar vi texter om panelsamtal och dylikt

Våra senaste nyheter

June 10, 2022

Debatt: C tystar miljörörelsen tillsammans med SD

Det står klart att Centerpartiet gör gemensam sak medSverigedemokraterna om att försöka tysta den svenska miljörörelsen.

De har nu tillsammans med de borgerliga samlat enmajoritet för att ta bort miljöorganisationers rätt att överklagabeslut i domstol.

Att Centerpartiet gör på detta sätt är minst sagthäpnadsväckande. Miljöorganisationers rätt att överklaga besluthar stöd i både internationell rätt och i EU-rätten.

Om förslaget blev verklighet skulle Sverige hamna i detinternationella miljöarbetets skamvrå.

Att Centerpartiet har problem med miljörörelsen är väl känt.Man har tidigare ifrågasatt miljöorganisationers möjlighet att fåstatligt stöd.

Att ta bort rätten att överklaga beslut för grupper manogillar, är dock något vi främst förknippar med auktoritärastater.

Centerpartiet brukar varna för en sådan utveckling närden sker i länder som Polen och Ungern. Nu verkar man själva tyckaatt internationella konventioner kan åsidosättas för att tystamiljörörelsen.

Centerpartiet har även gjort ett stort nummer av sitt motståndmot Sverigedemokraterna. Inte minst har man lyft fram attSverigedemokraterna hotar rättsstaten och kan komma att inskränkademokratiska rättigheter om de får makten.

Men nu tvärvänder Centern och krokar arm med Jimmie Åkesson, isyfte att inskränka miljörörelsens rätt att få sin röst hörd idomstol.



Att Centerpartiet i höstas släppte fram en budget somförhandlats med Sverigedemokraterna förvånade många.

Att de nu tillsammans med Sverigedemokraterna villförändra rättsstatliga principer är rent chockerande.

Centerpartiet och Sverigedemokraterna är inte ensamma om attvilja inskränka miljöorganisationers rätt att verka. En storbacklash mot miljörörelsen syns över hela världen.

I Indien har Greenpeace bankkonton blivit frysta. I Brasilien harmiljöorganisationer utsatts för hård press och enligt enundersökning av Naturskyddsföreningen anser 88 procent av globalamiljöorganisationer att deras demokratiska möjlighet att verka harminskat.

Att i detta allvarliga omvärldsläge prata om att riva uppÅrhuskonventionen, den internationella konvention som rättighetenbaseras på, är oerhört oansvarigt.

Sveriges bundsförvanter i sådana förhandlingar skulleknappast vara progressiva länder, utan snarare stater som Polen ochUngern. Den internationella miljörätten behöver skyddas, interivas upp och förhandlas om.

Miljörörelsens rätt att kunna överklaga beslut är viktig.Talerätten är central för att öka allmänhetens deltagande imiljöskyddsfrågor och att stärka demokratin.

Det ger även myndigheterna ett bättre faktaunderlag och minskarrisken för miljöskador – en kostnad som annars ofta hamnar påskattebetalarna.

Det är dessutom centralt i en rättsstat att allmänintresset gesmöjlighet att överklaga och kontrollera att rättstillämpningen ärkorrekt. Detta innebär inte att miljöorganisationer har inflytandeöver hur lagen i slutändan ska tillämpas.

Framförallt stärker Centerpartiets och Sverigedemokraternasförslag den redan ojämlika maktbalans som råder mellan ekonomiskaintressen och miljöintresset. I dag får ofta en ideellt arbetandejurist från en miljöorganisation kämpa mot resursstarkaadvokatbyråer och kapitalstarka företag.

Den miljörörelse som står upp för demokratin ochallmänintresset skulle behöva mer stöd, inte mindre.


Henrik Jalalian, jurist ochverksamhetsledare för den gröna tankesmedjan Cogito

Läs artikeln på Aftonbladet här

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/L5r5nx/cogito-c-tystar-miljororelsen-tillsammans-med-sd



Den gröna tankesmedjan Cogito
Läs mer
May 24, 2022

Pressmeddelande: Gröna tankesmedjan Cogito får ny chef: “Vi är motsatsen till Bulletin”

Pressmeddelande 2022-05-24 Den gröna tankesmedjan Cogito har rekryterat Henrik Jalalian som ny verksamhetsledare.

Henrik Jalalian, verksamhetsledare för den gröna tankesmedjan Cogito
Henrik Jalalian

Han kommer närmast från arbetet som medarbetare till Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi men är även verksam som frilansskribent. Han vill bygga upp Cogito från grunden.  

– Man kan säga att vi är motsatsen till tidningen Bulletin. Vi kommer inte lansera oss med buller och bång, stort startkapital och stjärnskribenter. Vi ska bygga från grunden. Vi har ont om pengar, men vi har gott om miljöaktivister i alla åldrar som brinner för gröna idéer. 

Tankesmedjan hoppas nu att grön opinionsbildning ska ta mer plats i debatten. 

– Den gröna idéutvecklingen måste bli modigare. Vi har testat business-as-usual, men med lite grön färg i kanten. Någon måste våga prata om en mer fundamental omställning av samhället.

Cogito startades 2005 och är en grön oberoende tankesmedja. Tankesmedjan samarbetar med europeiska tankesmedjor som Heinrich Böll Foundation och Green European Foundation. Henrik Jalalian hoppas på att Cogito kan växa mer framöver. 

– Steg ett är att ta mer plats i debatten. Cogito ska stå för

en bred samling av gröna idéer, som visar vilken bred kyrka den gröna

rörelsen faktiskt är.

Kontakt: 

Henrik Jalalian, Verksamhetsledare Tankesmedjan Cogito

Henrik.jalalian@cogito.nu

073-8162528

Cogito är en oberoende grön tankesmedja med syfte att främja grön och ekologisk debatt och idéutveckling. Cogito arbetar för att bredda och fördjupa samhällsdebatten samt att lyfta fram onstruktiva idéer och konkreta exempel som visar att ett hållbart samhälle finns inom räckhåll.

Henrik Jalalian
Verksamhetsledare
Läs mer
May 10, 2022

Debatt: ”Grön tillväxt” är en bluff som saknar vetenskapligt stöd

Den globala resursanvändningen och de samlade utsläppen av växthusgaser är i dag så stora att flera planetära gränser överskrids. Samtidigt finns en uppfattning bland partier och debattörer att miljöproblemen kan lösas genom ökad hållbar tillväxt. Men väldigt lite talar för att en sådan ”grön tillväxt” är möjlig, skriver bland andra Katarina Björk, ordförande Tankesmedjan Cogito.

Den globala resursanvändningen och de samlade utsläppen av växthusgaser är i dag så stora att flera planetära gränser överskrids. Samtidigt finns en uppfattning bland partier och debattörer att miljöproblemen kan lösas genom ökad hållbar tillväxt. Men väldigt lite talar för att en sådan ”grön tillväxt” är möjlig, skriver bland andra Katarina Björk, ordförande Tankesmedjan Cogito.

I vår nya rapport “Tillväxten inför verkligheten” visar vi att de vetenskapliga sambanden mellan tillväxt och vår belastning på miljön är starka. I vår sammanställning av vetenskapen kring tillväxt och miljö har vi kommit fram till följande slutsatser, som vi hoppas kan ge avtryck i tillväxtdebatten.

– Parisavtalet kan inte nås med ökad tillväxt

Det brukar lyftas fram att tillväxt och utsläppsminskningar kan gå hand i hand. Länder som Sverige har visserligen lyckats minska utsläppen samtidigt som vi har ökad BNP-tillväxt, det man brukar kalla en “frikoppling” av växthusgaser från tillväxten.

Dessa minskningar är dock helt otillräckliga för att vi ska nå Parisavtalets målsättning om högst 1,5 graders uppvärmning. Vetenskapen har inte lyckats visa att det går att uppnå en sådan grön tillväxt med utsläppsminskningar större än 2 procent per år. I själva verket bör utsläppen minska i storleksordningen 5–10 procent per år i rika länder, för att vi ska klara Parisavtalet och beakta FN:s krav på rättvisa.

Ger inget stöd

Bevisbördan vilar därför tung på politiker som påstår att en grön tillväxt med en ständigt ökande konsumtion är förenlig med Parisavtalet. Vetenskapen ger inget stöd för en sådan hållning.

– Starkt samband mellan resursförbrukning och tillväxt

Tillväxtförespråkare menar att ett ökat inslag av tjänster liksom införande av cirkulär ekonomi leder till att vår resursförbrukning minskar.

Mobiltelefoner, bilar och kläder som är producerade med smartare metoder kommer enligt dem minska materialanvändningen.

Detta verkar tyvärr bygga på önsketänkande. Vetenskapen visar en tydlig koppling mellan vår förbrukning av naturresurser och ökad BNP. Snarare än att tillväxt bidrar till en mer cirkulär ekonomi, tyder forskningen på att världsekonomin i allt högre utsträckning bygger på förbrukning av naturresurser. Detta är allvarligt eftersom studier visar på att utvinningen av material ligger bakom 90 procent av den globala förlusten av biologisk mångfald.

En viktig anledning till detta är så kallade rekyleffekter som innebär att teknisk utveckling i första hand utnyttjas för att öka produktionen och konsumtionen. Vi tillverkar måhända våra mobiltelefoner mer resurseffektivt. Men eftersom vi hela tiden säljer fler mobiltelefoner äts miljönyttan upp av den ökade konsumtionen.

Därmed inte sagt att vi inte kan utnyttja effektiviseringar till att spara på miljön. Men det förutsätter att vi aktivt kontrollerar rekyleffekterna och utmanar den rådande synen på ekonomisk tillväxt.

Debatten blir förvirrad när debattörer och partier använder begreppet "tillväxt" när de av allt att döma avser något annat än ökad BNP

– Politikerna använder begreppet tillväxt på ett felaktigt sätt

Ett skäl till att många partier och debattörer låst fast sig vid grön tillväxt som lösning på miljöproblemen verkar vara en missuppfattning om vad tillväxt egentligen innebär. I vår kartläggning av hur tillväxtbegreppet används i samhällsdebatten ser vi att tillväxt ofta används synonymt med en allmänt positiv utveckling eller ökad effektivitet. Det är inte en korrekt användning av begreppet tillväxt. Den gängse definitionen av tillväxt är att ett lands BNP växer varje år.

Utveckling, effektivisering eller att en viss bransch växer är dock fullt möjligt även i ett samhälle som inte strävar efter en årlig BNP-tillväxt. Debatten blir förvirrad när debattörer och partier använder begreppet "tillväxt" när de av allt att döma avser något annat än ökad BNP. Detta bygger i bästa fall på okunnighet men i värsta fall är det ett medvetet sätt att så tvivel kring vad vetenskapen faktiskt säger.

– Ekonomin kan anpassas till planetens gränser

Ekonomin behöver anpassas till planetens gränser och inte tvärtom. En av flera ekonomiska modeller som just nu utforskas är “Donut Economics”. Denna ekonomiska modell bygger på insikten att tillväxt är nödvändig för att samhället ska uppnå grundläggande mänskliga behov som hälsa och utbildning, men därefter behöver anpassas så planetens gränser inte överskrids.

Behöver prioriteras

Detta är troligen ett mindre skifte än vad många befarar. Mycket av det som behöver göras sker redan – men i för liten omfattning. Beprövade styrmedel i form av beskattning av utsläpp, villkor och regleringar för miljöfarlig verksamhet och skydd av värdefull natur behöver prioriteras mycket högre än vad som görs idag.

Snarare än att sträva efter en grön tillväxt som saknar vetenskapligt stöd bör politisk kraft läggas på att utveckla en ekonomi som fokuserar på verklig hälsa, säkerhet och livskvalitet.

Katarina Björk, ordförande Cogito

Mikael Malmaeus, miljöforskare och ekonom. Rapportförfattare

Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi. Rapportförfattare

Länk till debattartikeln på Göteborgsposten

Den gröna tankesmedjan Cogito
Läs mer
May 10, 2022

Inspelat: Seminarium om tillväxten inför verkligheten i efterhand

Den gröna tankesmedjan Cogito
Läs mer
March 14, 2022

Rapport: Tillväxten inför verkligheten

Hur skriver media om tillväxt? Vad säger den senaste forskningen om tillväxt-miljö? Ny rapport från den gröna tankesmedjan Cogito.

I Tio tankar om tillväxt ger Mikael Malmaeus oss verktyg att föra en meningsfull, framåtblickande och insiktsfull diskussion om morgondagens samhälle och hur vi ska ta oss dit genom att förtjänstfullt avtäcka och förtydliga tillväxtbegreppet, dess innebörd och påverkan.I Tillväxten inför verkligheten belyser Mikael Malmaeus och Thomas Hahn hur intimt vårt planetära nödläge hänger ihop med ekonomisk tillväxt: ”Våra samhällen behöver radikalt minska material- och resursanvändningen och utsläppen av växthusgaser, vilket också måste innebära minskad ekonomisk aktivitet inom många områden. Detta går fundamentalt emot idén om fortsatt ekonomisk tillväxt.” Författarna belyser nödvändigheten av ett gemensamt språk för att kunna utveckla vår samhällsekonomi till en hållbar ekonomi där begreppet, synen på och argumenten för ekonomisk tillväxt är centrala att skärskåda vilket författarna också gör. Rapporten avslutas med att författarna lyfter fram några nödvändiga utgångspunkter och prioriteringar för att uppnå en verkligt hållbar ekonomi.

– Katarina Wangler Björk

Läs rapporten här

Den gröna tankesmedjan Cogito
Läs mer
March 8, 2022

Seminarium: Tillväxten inför verkligheten

Måndag 14 mars kl. 18.30-20.00. OBS! Seminariet sker digitalt på Zoom

Hur skriver media om tillväxt?

Vad säger den senaste forskningen om tillväxt-miljö?

Panelsamtal om ny rapport från den gröna tankesmedjan Cogito.

Måndag 14 mars kl. 18.30-20.00.

OBS! Seminariet sker digitalt på Zoom, du får tillgång när du anmäler dig på:
https://us02web.zoom.us/.../reg.../WN_FLX02nZMQ7uTpKIRnlkvgA

Författare till rapporten:

Mikael Malmaeus.
Styrelseledamot i Cogito, ekonom och miljöforskare på IVL, Svenska Miljöinstitutet. Har tidigare givit ut flera böcker däribland ”Ekonomi för Antropocen” (2018) och ”Tillväxt till varje pris” (2013).

Thomas Hahn.
Docent i samhällsvetenskaplig miljöforskning/ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Centre. En av programcheferna för ett stort forskningsprogram finansierat av Mistra och Formas: Fair Transformations to a Fossil-Free Future (FAIRTRANS).

Panelen:

Pär Holmgren.
Meteorolog, folkbildare och EU-parlamentariker för Miljöpartiet. Författare till ett flertal böcker om klimatfrågan, däribland ”Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och lite till” (2019).

Kajsa Borgnäs.
Chef för den tyska fackliga tankesmedjan Stiftung Arbeit und Umwelt. Tidigare ordförande för Sveriges socialdemokratiska studentförbund och utkom 2021 med boken ”Ingen tid för illusioner”.

Christer Sanne.
Tidigare samhällsforskare vid KTH. Han har skrivit flera böcker om arbetstidsfrågan och om hållbar utveckling, bland annat ”Keynes barnbarn” (2007).

Moderator: Katarina Björk, ordförande Cogito.

Den gröna tankesmedjan Cogito
Läs mer
May 10, 2022

Seminarium: Fossil reklam - Problemet och hur kan vi lösa det?

Välkomna till ett seminarium om problemet med fossil reklam. Tid: Onsdag 24 november kl. 14.00-16.00 på Zoom

Välkomna till ett seminarium om Fossil reklam - Problemet och hur kan vi lösa det?

Tid: Onsdag 24 november kl. 14.00-16.00 på Zoom

Se en del av seminariumet i efterhand här

Anmäl dig här

Program:

Välkommen och introduktion
Anna Jonsson, New Weather Sverige och Katarina Björk, Cogito, hälsar välkomna

Vad är fossil reklam och varför vi behöver stoppa den
Andrew Simms från New Weather Institute i Storbritannien inleder genom att beskriva vad fossil reklam är och erfarenheter efter flera års arbete med frågan (på engelska).

Problemen med fossil reklam
Gunnar Lind, New Weather Sverige, beskriver vilka problem som skapas av reklam för fossila produkter och vad som behöver göras.

Hur reklam påverkar värderingar och konsumtion
Cecilia Solér, lektor vid företagsekonomiska institutionen vid Göteborgs Universitet, berättar om sin forskning kring hur reklam påverkar våra värderingar och vår konsumtion.

Amsterdam och Haag - två städer som går före
Femke Sleegers från organisationen Reclame Fossielvrij i Nederländerna beskriver arbetet mot fossil reklam i Amsterdam och Haag, två städer som går före (på engelska).

Ett EU-förbud mot fossil reklam
Gustav Martner, Greenpeace, berättar om kampanjen för att få igenom ett förbud mot fossil reklam på EU-nivå och den koalition som står bakom kampanjen.

Panelsamtal och diskussion
Emilia Bjuggren (S), Karin Pleijel (MP) och Jens Holm (V) samt diskussion med deltagarna. Moderator Anna Jonsson.

Avrundning o sista frågor, samt ev sammanfattande kommentarer från någon av oss?

Avslutning

Den gröna tankesmedjan Cogito
Läs mer
March 8, 2022

Rapport: Tio tankar om tillväxt

Tillväxt - bra eller dåligt för hållbar utveckling? Ny rapport reder ut begreppen och sambanden

I Tio tankar om tillväxt ger Mikael Malmaeus oss verktyg att föra en meningsfull, framåtblickande och insiktsfull diskussion om morgondagens samhälle och hur vi ska ta oss dit genom att förtjänstfullt avtäcka och förtydliga tillväxtbegreppet, dess innebörd och påverkan.

Läs rapporten här

Den gröna tankesmedjan Cogito
Läs mer
March 8, 2022

Report: Ten Thoughts on Growth

Understanding growth in different ways – implications for transcending the growth paradigm in Europe

This is the english version of Mikael Malmaeus report.

Read it here

Den gröna tankesmedjan Cogito
Läs mer
November 19, 2021

Panelsamtal: Tillväxt - bra eller dåligt för hållbar utveckling?

Välkommen på samtal om ny rapport som reder ut begreppen och sambanden. Tid: Onsdag 24 mars kl. 18.00-19.00

Välkommen till livesamtal där den gröna tankesmedjan Cogito lanserar nya rapporten Tio tankar om tillväxt, skriven av nationalekonomen och miljöforskaren Mikael Malmaeus. Här samtalar han med Klas Eklund och Magda Rasmusson, modererat av Maria Wetterstrand.  


När vaccinen når allt längre ut i samhället kan vi förvänta oss en återhämtning av ekonomin. EUs gröna giv är bara ett exempel på hur vi ska investera oss ur krisen men innebär detta att vi också kommer hålla oss inom planetens gränser?

Diskussioner om hållbarhet och tillväxt fastnar ofta i förvirring och låsta positioner, så syftet med den här rapporten är att klargöra vad det bör finnas samsyn kring och var de verkliga konfliktlinjerna går i tankar om tillväxt. 

Tid: Onsdag 24 mars kl. 18.00-19.00


Mikael Malmaeus är författare till rapporten och styrelseledamot i Cogito. Ekonom och miljöforskare på IVL, Svenska Miljöinstitutet. Författare till böcker som ”Ekonomi för Antropocen” (2018) och ”Tillväxt till varje pris” (2013).

Klas Eklund var tidigare chefs- och seniorekonom på SEB och rådgivare till EU-kommissionens ordförande, författare till böcker om tillväxt, klimat, med mera.

Magda Rasmusson är ekonom och politiskt sakkunnig till finansmarknadsministern, tidigare språkrör för Grön Ungdom.

Maria Wetterstrand är VD för Miltton Europe i Bryssel, hållbarhetskonsult, public affairs-konsult och samhällsdebattör, tidigare språkrör för Miljöpartiet och styrelseledamot i Cogito. 

Den gröna tankesmedjan Cogito
Läs mer