Vårds Ände

2016-03-14
LEDARE

Tio dagar på sjukhus med sängläge, smärta och dropptillförsel i en akut behandling gav mig osökt tillfälle till några reflexioner.

Oaktat landstingens egna maxade budgetar kostar vården hundratals miljarder från statskassans cirka 900 miljarder. En av de mest vitala sektorerna i samhällslivet, således, inte bara i pengar räknat utan även som politikområde och som helt livsavgörande i vardagen i smått och stort för hela befolkningen. Sjuk- och hälsovården är verkligen bland den utbyggda välfärdsstatens allra mest centrala institutioner. – Vi är alla högst berörda!

I Sverige idag är man extremt duktig på det akuta omhändertagandet, no doubt, liksom på specifika provtagningar, diagnoser och ingrepp. Men för att främja det långsiktiga läkandet märkte dock en amatör som jag att det saknas alltför mycket av helhetstänkande och en genomtänkt total-miljö!

Det man omges med i sjukhusmiljön är tvärtom nästan kontraproduktivt, om ni frågar mig. Allt från det konstanta stillasittandet, inomhusluftens brist på syre och fräschör, avsaknad av vacker utsikt och grönska. Okänslig färg- och ljussättning, fula textilier och plastblommor. Skyltar och budskap, information och meddelanden som strösslas ut på väggar och bord utan helhet, estetik eller systematik. Drivor av usla tidningar och en TV som står på och bara mal ut renodlad skit. Torftigt, plastigt, ogenomtänkt. Inte ens alltid strikt funktionellt.

Särskilt bör nivån på MAT-, KOST- och NÄRINGsambitionerna i det som serveras patienterna nämnas. Helt ner-reducerat från en eventuell status som livs-medel, dvs livsbefrämjande, till en död materia som i fula plastlådor administreras in i ens organism... Som det verkar helt oaktat patientens smakpreferenser, ingrediensernas olika verkan, skönhet eller matchning mot sjukdom och kroppstyp.

Tag det gamla goda begreppet skonkost, som varje husmor med självaktning för bara tjugo år sedan kunde sätta ihop till en magsjuk. Idag var det ersatt med ett ”trial and error”-förfarande, det vill säga prova och ät och se vad som funkar! Jag som bukspottkörtel-inflammerad gavs till exempel starkt kryddig SILL till frukost.

Där jag behandlades återfanns vidare en malplacerad sjukhuskiosk med vidhängande mini-café. Den tilläts blockera det enda vackra inredningselementen i centralhallen; två stora vackert utmejslade monumentala granitblock. Vården tillät entreprenören dessutom att verka i detta känsliga sammanhang utan kunskap om verkan av sitt utbud till de sjuka; cellofanförpackat kemikalieskräp att fetma till sig på, tillsammans med Cocacolan och kaffet. Ingen färskpressad juice, inga nötter eller rawfoodkakor, ingen ekofrukt. Ja, ni förstår.

Säkerligen finns här och där i landet enskilda sjukhus, vårdinrättningar eller avdelningar som jobbar på både matkultur, grönska, grön rehabilitering, kultur-på-recept, sjukhusclowner och annat skoj. Men det är undantag, projekt och enskildheter.

Man blir helt enkelt inte lika fort frisk i den fula och sterila teknomiljö som sjukhusen utgör idag! Det behövs en politisk medveten vändning, en ny impetus. Tänker att någon karriärsugen ung landstingspolitiker kunde lansera ett helhetskoncept, där de som behöver stanna en längre tid inne i sjukhusvärlden bland annat skulle erbjudas mycket mer av kulturinslag som musik, rörelse, konst, litteratur, intellektuell och andlig stimulans. Utlovas att få lyssna på något vackert, njuta med sinnena, smaka på äkta smaker, röra kroppen, lyssna på uppläsningar ur de låneböcker som glömts bort i vrårna, få introduktion till de tavlor som litet tanklöst sitter här och där bredvid anslagstavlor och bakom skåp. Kanske till och med få dansa, uppleva beröring och massage och beröras till själen. Vila blickarna på äkta natur- och kulturinslag, höra intressanta föredrag, göra yoga eller gymnastik, etc, etc. Allt infogat i en genomtänkt upplevelsemässig, estetisk och arkitektonisk helhet. Det vore sant hälsobefrämjande i det långa perspektivet. Skönhet, trivsel och glädje är läkande – hur kan man ha missat det!?

Tänker att det till valet 2018 bör vara moget att lova avsätta 5 procent av sjukvårdens alla miljarder som ska gå till visionen om en sådan LÄKANDE KULTUR. Den ska på toppen av det skolmedicinska arbetssättet gestalta ett mer konsekvent läkande förhållningssätt gentemot allt patienten utsätts för. Samt att man helt konkret tar in mycket mer av ett renodlat kulturutbud i korridorerna.

Den förra delen kräver en hel del diskussion, tankearbete och bearbetning i olika led innan den kan bli politiskt operationabel och bli till ett paraply för den andra, mer konkreta delen. För många kulturskapare är detta en utmärkt ingång till att verka på nya arenor och ett starkt bevis för kulturens omistliga värde och existensberättigande. Kompetensen finns; det som saknas är sammanfogningen Vård + Kultur = Ny politik! 

Marléne Tamlin

Marléne Tamlin

Christer Sanne

Christer Sanne
Lotta Hedström

Samtal om tillväxt

I frihandelns goda namn

Klimatmålsinitiativet

Den gröna tankesmedjan Cogito
Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm | Webbredaktör: Martin Nilsson | Ansvarig utgivare: Katarina Wangler Björk |