Privatiseringarna inom välfärdssektorn har inte lett till ökad kvalitet eller effektivitet. Det främsta resultatet är privata vinster. För skattebetalarna kostar vinstdriften mer än vad den smakar.

”Det är som att jobba på en akutmottagning, man hinner inget annat än att lösa katastrofer” – så säger en bekant som tagit ett vikariat på en privatiserad förskola. En annan vikarie, en 20-åring utan pedagogisk utbildning, är ensam ute med ett tjugotal barn hela eftermiddagarna. Få anställda och låga löner är en modell som möjliggör för ägaren, som köpt loss några kommunla förskolor, att plocka ut flera miljoner om året i vinst. Varför klagar vikarierna inte högljutt? De vågar inte för de är rädda att förlora jobbet.

Vi har nyligen bevittnat Caremaskandalen – vanvårdade åldringar på ett boende som drivs av Carema Care. Carema Care har gjort stora vinster och till stor del hamnade dessa i skatteparadis. Det är en komplicerad företagsstruktur där Carema och flera mindre vårdföretag ägs av moderbolaget Ambea. Enligt tidningen Arbetaren plockas flera miljarder av svenska skattepengar ut i vinst. Ambea köptes förra våren av riskkapitalisterna KKR och svenska Triton, baserat i skatteparadiset Jersey. De gav då Carema miljardlån till onormalt hög ränta. På grund av de höga räntekostnaderna blir det nog inga vinster alls för Carema att betala skatt på i Sverige i år.

Har vi verkligen råd med detta läckage av skattepengar?

På åttiotalet talade man om behovet av valfrihet, alternativa pedagogiska modeller och arbetsmetoder. De offentliga monopolen bröts upp för att åstadkomma högre effektivitet, bättre kvalitet, bättre tillgänglighet och mindre byråkrati. SNS antologi Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd? visar att detta sannolikt inte uppnåtts. Det finns i alla fall inga studier som visar det. Möjligen har en viss ökning av tillgänglighet av primärvård uppnåtts. Knappt en femtedel av alla anställda inom välfärdssektorn arbetar idag inom privata företag. Privatiseringen är omfattande, ett systemskifte har skett de senaste tjugo åren. Den tydligaste vinsten av detta är just vinsten, för de som får del av den. För oss skattebetalare är det ganska misslyckat.

Johan Alvehus, ekonomie doktor från Lund, skriver att vinsterna i välfärdsektorn skapas genom att kostnaderna minskas. ”Det är genom att leverera tjänsten billigare som företagen konkurrerar med varandra, det är på det sättet som man vinner upphandlingar och det är så man genererar vinst. Att inbilla sig att det i denna typ av kvalificerade verksamheter går att konkurrera med låga kostnader utan att det går ut över kvaliteten ska man inte göra.” (Svd, Brännpunkt 2011-11-11).

En av de stora utmaningarna vi står inför är hur vi ska finansiera välfärden. Att då bygga ett system som läcker skattepengar till privata vinster, antingen de går direkt till ägarens ficka eller hamnar i skatteparadis genom trixande med internräntor, är fel väg. Det ger inte det som var avsikten och bör ändras. Därför bör vi underlätta för skolor med alternativ pedagogik och personaldrivna vårdcentraler som har eleverna eller patienternas bästa som mål, men ut med vinstdrivande företag. Det blir för dyrt.

Annika Hjelm

info ( at ) cogito.nu