DEBATT: Grön andlighet som spärr mot miljöförstöring

2013-04-22
GRÖNT DEBATTFOKUS

Under vinjetten Grönt debattfokus publicerar Cogito fördjupande artiklar kring gröna frågeställningar.

I en artikel på cogito.nu ”MP - använd populariteten till att driva radikal politik”, listar min tidigare språkrörskollega Lotta Hedström ”sju grundgröna steg”, som hon vill att Miljöpartiet prövar inför valet 2014. Jag delar Lottas tro ”att det är på just människosynens arena som den riktig stora framtids-paradigmatiska tankebataljen kommer att föras”, och vill därför lyfta fram det sista steget: ”Våga erövra de andligt-existentiella frågorna”.

Eftersom religion och andlighet för många är belastade ord, svåra att inte förknippa med befintliga institutionaliserade religioner, vill jag börja med att poängtera två saker när det gäller begreppet ”andlighet” som jag använder det här: det kan men behöver inte ha något att göra med att bekänna sig till någon form av institutionaliserad religion; det kan men behöver inte ha något att göra med tron på något övernaturligt.

På engelska används ofta begreppet ”spirituality” för att fånga en andlighet som står fri från dogmatisk, institutionaliserad religiositet. Det är i denna öppna och odogmatiska mening jag använder begreppet andlighet när jag nedan diskuterar vad som kan tänkas känneteckna en ”grön andlighet”. Men först något om varför en sådan behövs.

I mars 1967 publicerades en artikel av historikern Lynn White Jr. i tidskriften Science. Rubriken var ”The Historical Roots of Our Ecologic Crisis". Artikeln gav upphov till en mycket omfattande debatt och har genom åren refererats till i en stor del av den litteratur som haft att göra med miljöproblemen och frågan om hur vi ska tackla dem.

White såg den industriella revolutionen som en vändpunkt i vår ekologiska historia, och menade att det var då som vetenskapen gjorde gemensam sak med teknologin, vilket drastiskt ökade våra möjligheter att exploatera och förstöra miljön. Men hans huvudbudskap var att själva den mentalitet som präglade den industriella revolutionen, att jorden sågs som en resurs för mänsklig konsumtion, hade rötter som sträckte sig mycket längre tillbaka i tiden, till medeltida kristendom och dess uppfattning av människan och hennes relation till naturen.

Whites tanke är att det sätt på vilket människor agerar miljömässigt, beror på hur de uppfattar sig själva i relation till sin omgivning, ett samband som också bekräftats i nutida forskning (se t.ex. Schultz & Tabanico 2007), och han hävdar att den judiskt-kristna teologin lägger grunden för ett exploaterande förhållningssätt till naturen, genom att den gör en skarp åtskillnad mellan människan (skapad till Guds avbild) och resten av Skapelsen, som anses sakna själ och förnuft och därför vara underlägsen människan. Därmed etableras en antropocentrisk grundsyn, med totalt fokus på människan och hennes väl. Människan är målet, allt annat är medel.

White ansåg att antropocentrismen i kombination med Bibelns uppmaning till människan att vara fruktsam och föröka sig, och uppfylla jorden och lägga den under sig (Gen 1:28), gett upphov till en överlägsen och nonchalant inställning till naturen som fortsätter att prägla människans beteende också i vår moderna, sekulariserade värld. Han hävdar också att det inte hjälper att använda sig av mer vetenskap och teknologi för att komma tillrätta med miljöproblemen, utan att vad som krävs är att människans grundläggande idéer om naturen och hennes relation till den måste förändras.

En fråga som sysselsatt många debattörer är om White har rätt i sin uppfattning att eftersom våra miljöproblem har religiösa rötter, så kräver lösningen på problemen en förändring i det religiösa tänkandet. White anser i alla fall att vår mentalitet, även om vi själva inte är medvetna om det, är formad och fortsätter att formas av underliggande religiösa tankefigurer. Frågan är hur man bäst går till väga för att förändra dessa. Frågan är också om räddningen i så fall ligger i att de institutionaliserade religionerna förändrar sin syn på förhållandet mellan människa, djur och natur, eller om den i stället ligger i en annan typ av religiositet eller andlighet, den som man kan hitta inom miljörörelsen, alltså i något som skulle kunna kallas en grön andlighet.

I sin bok Dark Green Religion - Nature Spirituality and the Planetary Future, skiljer religionshistorikern Bron Taylor mellan ”Grön religion”, som betonar vikten av ett miljövänligt förvaltande av Jordens resurser, och ”Mörkgrön religion”, som går längre än så, och betonar att naturen är helig, att den har ett värde i sig, och därför både bör vördas och värnas, oavsett dess eventuella nytta för människan. På ett liknande sätt skiljer ekosofen Arne Naess mellan ytekologi och djupekologi, mellan den grunda ekologiska rörelsen och den djupa ekologiska rörelsen. Den grunda ekologiska rörelsen tror att det räcker med att lösa tre frågor för att komma till rätta med miljöproblemen: Föroreningarna, resursslöseriet och befolkningsökningen. Men i Samhälle, ekologi och livsstil räknar Naess upp inte mindre än 15 punkter till för den djupa ekologiska rörelsen. Jag tar här bara upp de två punkter som är mest väsentliga för grön andlighet: ”Respekt för livet i dess helhet - Jämlikhet i biosfären”, och ”Fälttänkande, relationstänkande”.

Jag nämnde i inledningen Lynn White Jr:s uppfattning att miljökrisen har sina rötter i kristendomen, närmare bestämt i uppfattningen av människan som skapelsens krona, skild från och stående över allt annat liv. Naess djupekologiska ”respekt för livet i dess helhet”, hans idé om ”Jämlikhet i biosfären”, är ett nödvändigt botemedel mot denna antropocentrism. Ett grundläggande problem med både ytekologin och humanismen, är att båda är fast förankrade i antropocentrismen. Det som utmärker den grunda ekologiska rörelsen är att den visserligen värnar miljön, men inte för att djur, skogar och berg uppfattas ha ett egenvärde, utan för att det skulle minska människans livskvalitet om de försvann eller skadades. Humanismen har också en inbyggd tendens att uppfatta människan och hennes väl som alltings centrum och mål, och se oss människor som Jordens herrar snarare än dess herdar. Därmed är humanismen, som Richard Matz en gång uttryckte det i en föreläsning, ”absurt otillräcklig” för uppgiften att rädda Jorden.

Just när det gäller punkten ”Jämlikhet i biosfären” är Whites val av Franciskus av Assisi som förebild för ett omtänkande av kristendomen och som miljörörelsens skyddshelgon mycket lämpligt: Franciskus talade om allt annat levande som våra bröder och systrar, som våra jämlikar, från stort till smått: från syster Måne till broder Myra. Alla är vi skapade och skapas vi av Gud, och ingår som delar i samma livsväv.

Detta för oss in på Naess punkt om ”Fälttänkande, relationstänkande”. Här är hans huvudtanke att vi måste överge idén att allt som finns är väl avgränsade ting som existerar i och för sig själva. Han skriver i Ekologi, samhälle och livsstil att ”Det som sker när man tillämpar relationismen, är att man övergår från att beskriva ett ting i en omgivning till att beskriva ett fält, där det inte längre går att göra någon skarp åtskillnad mellan ting och omgivning” (Naess 1974:44) Man kan säga att enligt Naess relationstänkande är tinget vad det är i kraft av sina relationer - inget är något ”i-sig”. Allt som finns är knutpunkter i fältet/livsväven. Vi är inte i världen som separata föremål i en container, utan vi är av världen, vi är funktioner av världen, delmanifestationer av en helhet. Inte bara så att helheten är mer än summan av delarna, utan delarna både blir till, och blir till det de är genom den helhet de ingår i.

De här två punkterna: relationstänkandet och respekten för livet i dess helhet (biocentrism i stället för antropocentrism) är grundläggande delar i det som Bron Taylor kallar naturandlighet (”Nature Spirituality”). En ”grön andlighet” skulle alltså kunna vara en andlighet som kan men inte behöver ha någon koppling till institutionaliserad religion, förslagsvis en tro på allt levandes relationalitet, principiella jämlikhet och inneboende värde. Kanhända uttryckt eller upplevt som att allt är heligt.

Taylor skriver att själva kärnan i det han kallar mörkgrön religion, eller naturandlighet, är att uppleva ”Jorden och dess livsprocesser som heliga, och att vi är en del av dem och de en del av oss, och att vi måste skydda dem och behandla dem kärleksfullt” (Taylor 2011:239). Även om det finns representanter för den gröna rörelsen som ogillar etiketten ”religion”, kan vi enligt Taylor inte blunda för att det är fråga om en religiös rörelse, som finner en yttersta mening, helighet och omvandlande kraft i naturen. Naess har en liknande uppfattning: att den djupekologiska rörelsen ”per definition” grundar sina aktiviteter på filosofiska och religiösa premisser.

För säkerhets skull vill jag upprepa vad jag sa inledningsvis: att andlighet kan men inte behöver ha något med övernaturlighet att göra. Taylor skiljer mellan naturalistisk och supernaturalistisk mörkgrön andlighet. Ett exempel på naturalistisk mörkgrön andlighet är Gaia-naturalism, som har sin grund i James Lovelocks tänkande om Moder Jord och biosfären som en levande organism (Gaia). Även om den naturalistiska andligheten avvisar supernaturalismens övernaturliga inslag avvisar den också en reduktionistisk vetenskapstro och ser religiösa metaforer och begrepp som helighet som adekvata och nödvändiga för att uttrycka, förmedla och möjliggöra erfarenheten av att höra till och vara oupplösligt förbunden med Jorden och det levandes flöde, av att vara absolut beroende av något som är större än en själv.

Richard Matz skriver i Sammanbrott och gryning att kampen för Jordens framtid blir svår, eftersom ”det inte är fråga om någon taktisk politisk intressekamp, utan om början på ett religionskrig, nämligen mellan å ena sidan den teknokrati, kapitalism, kommersialism etc som har brutit in i den av kristendomen förrådda världen, och å andra sidan den nya religionen ”ekologin” […] som i sin radikala förlängning går ut på försoning med Jorden, på världens och närhetens återupprättelse” (Matz 1978:166). Om sedan ekologin som motreligion behöver eller kommer att (kunna) vara helt fristående från kristendom och/eller andra religioner får väl framtiden utvisa.

Jag ser det som en viktig uppgift för miljöpartiet som en del av den gröna rörelsen att inbjuda till att dela ett perspektiv som präglas av erfarenheten av att ”allt liv är sammanlänkat och att varje form av liv har ett eget värde, oavsett hur det värderas av människor” (”The Earth Charter”: 1a), ett perspektiv som om det används ökar sannolikheten för att vi ska agera på ett sådant sätt att människan och allt annat levande ska kunna fortsätta leva - och leva väl - på lång sikt, som integrerade samspelande delar av Gaia.

Matz Hammarström
Doktorand i religionsfilosofi vid Lunds Universitet, tidigare språkrör för Miljöpartiet

Referenser
Matz, Richard, Sammanbrott och gryning - Tankar om det politiska livets förfall och möjliga återupprättelse, 1978.
Naess, Arne, Økologi, samfunn og livsstil, 4 uppl, 1974.
Schultz, P. Wesley & Tabanico, Jennifer, ”Self, Identity, and the Natural Environment: Exploring Implicit Connections With Nature”, i Journal of Applied Social Psychology, 2007, 37:6, s 1219-1247.
Taylor, Bron, Dark Green Religion - Nature Spirituality and the Planetary Future, 2010.
Taylor, Bron, ”Earth and Nature-Based Spirituality (Part II): From Earth First! and Bioregionalism to Scientific Paganism and the New Age”, i Religion, 2011, 31:3, s 225-245.
White, Lynn Townsend Jr, "The Historical Roots of Our Ecologic Crisis", Science, 155:3767, mars, 1967, s 1203–1207.

Citatet ur ”The Earth Charter” är från den svenska översättningen som finns att ladda ner på www.green-cross.se , i övrigt är översättningarna i givna citat mina egna.

Check it out. Top Email Spam av Gäst (inte verifierad)
VibraToy You can spend all av web (inte verifierad)
Obat Mata Minus Herbal Paling av Alifa (inte verifierad)
Kim Kardashian Sex Tape Find av web (inte verifierad)
At the moment, because Kevin av Bobbyabamy (inte verifierad)
At the moment, because Kevin av Bobbyabamy (inte verifierad)
A couple of steals in his av Bobbyabamy (inte verifierad)
A couple of steals in his av Bobbyabamy (inte verifierad)
Garage within the stephen av Bobbyabamy (inte verifierad)
Garage within the stephen av Bobbyabamy (inte verifierad)
Stephen Curry back feel is av Bobbyabamy (inte verifierad)
Stephen Curry back feel is av Bobbyabamy (inte verifierad)
5 games, we like to find out av Bobbyabamy (inte verifierad)
5 games, we like to find out av Bobbyabamy (inte verifierad)
I recently came across your av asimseo (inte verifierad)
i don't know how to contact av Dong Lipford (inte verifierad)
arab sex شاهد أفلامًا av web (inte verifierad)
Overall modelling keep Curry4 av Bobbyabamy (inte verifierad)
http://hindi-shayaristatus.in av Gäst (inte verifierad)
2 steals in his Collection, av Bobbyabamy (inte verifierad)
2 steals in his Collection, av Bobbyabamy (inte verifierad)
lovely post for everyone...i av Neyaz (inte verifierad)
A couple steals in his av Bobbyabamy (inte verifierad)
A couple steals in his av Bobbyabamy (inte verifierad)
Finals final season, av Bobbyabamy (inte verifierad)
Finals last season, Arsenal's av Bobbyabamy (inte verifierad)
Superbly written article, if av asimseo (inte verifierad)
As a core point guard, garage av Bobbyabamy (inte verifierad)
thank you for a great av asimseo (inte verifierad)
Garage under the stephen av Bobbyabamy (inte verifierad)
Garage under the stephen av Bobbyabamy (inte verifierad)
From a brought the first av Bobbyabamy (inte verifierad)
Half-court complete,stephen av Bobbyabamy (inte verifierad)
This is such a great resource av Gäst (inte verifierad)
A pair of steals in his av Bobbyabamy (inte verifierad)
Excellent article. Very av Gäst (inte verifierad)

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd><img><p>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Mer information om formateringsmöjligheter

Marléne Tamlin

Marléne Tamlin

Christer Sanne

Christer Sanne
Lotta Hedström

Samtal om tillväxt

I frihandelns goda namn

Klimatmålsinitiativet

Den gröna tankesmedjan Cogito
Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm | Webbredaktör: Martin Nilsson | Ansvarig utgivare: Katarina Wangler Björk |