Michael Moon, fil. dr. i humanekologi anmäler Thinking in Systems - A Primer, av Donella Meadows 2008 (utgiven postumt, redigerad av Diana Wright) Sustainability Institute och Chelsea Green Publishing, Vermont. ss. xiii + 218.

För ett antal år sedan nämnde jag att jag ville skriva en liten bok med titeln: ”Vad gröna politiker borde kunna om systemteori”. Någon sådan liten handledning blev inte av. Men nu finns det en motsvarande text. Thinking in Systems är en enkel och lättfattlig introduktion till systemtänkande. Författaren heter Donella (Dana) Meadows och blev mest känd för att vara huvudförfattare till den bästsäljande rapporten Limits to Growth (Tillväxtens gränser) som gavs ut 1972. Så här avslutade Meadows sitt eget förord:

En av avsikterna [med denna bok] är att väcka ditt intresse. En annan av mina avsikter – den viktigaste – är att ge dig en grundläggande färdighet att förstå och hantera komplexa system, även om din formella systemträning börjar och slutar med denna bok.

Hon skrev ett första utkast till denna lilla bok redan 1993 men den blev aldrig färdig under hennes livstid. Hon dog år 2001 bara sextio år gammal i infektiös hjärninflammation. Boken fick redigeras och ges ut av det institut hon var med om att starta. Tråkigt nog finns inte denna bok översatt till svenska, men för den som kan engelska någorlunda är den mycket lättläst. Den är också rolig!

Redan i första kapitlet får vi ett slags definition av begreppet ”system”. Ett system måste bestå av tre olika saker: delar (elements), inbördes relationer mellan dessa och den överordnade funktionen eller syftet. (s. 11). Därmed kan ett system vara väldigt många olika saker: en cykel-med-människa-på, ett träd eller en hel skog, ett politiskt parti, en ekonomi ja, t.o.m. hela biosfären! Det betyder att systemtänkande är användbart i en massa olika sammanhang samtidigt som det kan vara lite svårt att få grepp om. Eller snarare ett system kan vara en modell för alla dessa saker, en modell som hjälper oss att förstå hur de beter sig. Av definitionen ovan ser vi också att inte vilken ansamling av materia som helst utgör ett system. Tappar jag ut en säck med sand på marken kan inte den sandhögen ses som ett system. Här är det tredje kravet, funktionen eller syftet, som inte uppfylls.

Meadows för in en del tekniska termer, men dessa är ytterst få och väl definierade såväl i texten som i en ordlista. I stället för ”delar” talar hon om ”stocks” (förråd eller lager):

– A stock is the foundation of any system. Stocks are the elements of the system that you can see, feel, count, or measure at any given time.

D.v.s., de är konkreta storheter. Förändringarna i dessa förråd uppstår pga. skeenden som förekommer över tid. Dessa skeenden kallas ”flows” (flöden). Ett enkelt exempel: om mängden vatten i ett badkar är ett förråd så uppstår flödena när man fyller på eller tappar ut vatten. Här ser man att lika stora men motsatta flöden kan ta ut varandra: om man häller i vatten lika fort som man tappar ut, förändras inte vattennivån. Man talar då om ett tillstånd av dynamisk jämvikt. Flöden kan vara materiella men kan lika gärna består av information.

Det är ytterst vanligt att om ett flöde fyller på ett förråd, kan detta inflöde påverkas i sin tur av storleken på detta förråd. Denna tvåvägskausalitet kallas ”återkoppling” eller ”feedback”.

Det finns två sorter återkopplingar: balanserande och förstärkande. Alternativt heter de negativ respektive positiv återkoppling men dessa ord associerar en del till kritik och beröm, vilket inte alls är meningen. I traditionell nationalekonomi finns ett exempel på båda dessa. Balanserande återkoppling anses existera mellan pris och efterfrågan; när den ena går upp, går den andra ned. Resultatet, åtminstone i teorin är balans. Ett exempel på förstärkande återkoppling ser vi när investerat kapital ger avkastning enligt ränta på ränta principen, d.v.s., när avkastningen i sin tur återinvesteras. Detta kan i förlängningen leda till en situation där ”de rika blir rikare och de fattiga, fattigare”. I praktiken existerar båda dessa mekanismer, den ena främjar balans, den andra galloperande ojämlikhet och därmed instabilitet. En adekvat systemteoretisk modell över en sådan ekonomi måste innehålla båda dessa återkopplingar, vars effekter tenderar att ta ut varandra.

Om man tänker på hur de gamla ekonomiska ideologierna fungerar är det tydligt att liberalismen har betonat de balanserande (harmonibefrämjande) mekanismerna medan socialismen har framhållit de förstärkande (krisframkallande) återkopplingarna. Det systemteoretiska synsättet undersöker således både dessa och är därmed kapabelt att uppnå en långt mer fullödig förståelse. Om man till detta lägger den ekologiska dimensionen, som även tar hänsyn till de allt viktigare miljöeffekterna, så har man lagt grunden för en grön ekonomisk teori.

Men Meadows var fullt medveten om en annan aspekt av komplexa system: deras beteende går sällan att förutsäga med någon högre grad av säkerhet. Hon skriver:

Dynamic systems studies usually are not designed to predict what will happen. Rather they’re designed to explore what would happen, if a number of driving factors unfold in a range of different ways. (s. 46).

Alltså, systemdynamiska modeller undersöker möjliga framtidscenarier och ställer “what if” frågor. Om man som vi lever i en tid extremt präglad av oro och osäkerhet, är det inte fel att ägna lite tid åt denna kloka kvinnas intellektuella testamente.

Michael Moon

Redaktör: Angela Aylward, angela.aylward ( at ) cogito.nu