cogito

Den gröna idéverkstaden Cogito avser att under de kommande åren i första hand ägna sig åt ämnen som faller inom ramarna för sex brett upplagda ”plattformar”.
Dessa är:

• Fred och konflikt
• Miljö och resurser
• Global rättvisa
• Materiell välfärd och livskvalitet
• Demokrati
• Grönt tänkande och verksamhet

Fred och konflikt
Mänskligheten lever i en värld som präglas av väpnade konflikter eller hot om sådana. Krigshandlingar ödelägger inte bara liv och resurser utan skadar också natur och miljö med långsiktiga konsekvenser. Även om delorsaker till väpnade sammandrabbningar kan vara av de mest skilda slag – maktpolitiska, historiska, etniska, sociala, ekonomiska, kulturella,– finns det ofta ett starkt inslag av kamp om knappa resurser och knappt miljöutrymme. En brännande fråga är hur man bäst kan arbeta proventivt, dvs. hur man kan arbeta både preventivt och proaktivt med att komma till rätta med de omständigheter som ligger till grund för konflikt, innan konflikterna blivit våldsamma. Den nuvarande trenden till ”konfliktlösning” genom militära interventioner, också utanför FN:s ram, är alarmerande. Jämfört med de resurser som satsas på militär rustning och militära interventioner är satsningen på icke-våldsliga, civila konfliktlösningsmetoder eftersatta. Detta gäller såväl globalt som inom EU och i Sverige.

Cogito avser att särskilt belysa resursaspekten som konfliktorsak, undersöka möjligheterna att med fredliga medel förebygga våldsamma konflikter och diskutera metoder för att ingripa konfliktlösande med icke-våldsliga metoder.

Miljö och resurser
Begreppet ”hållbar utveckling” lanserades för många år sedan och ingår numera i politikens vardagsprosa. Men tolkningarna av begreppet är olika. Trots välunderbyggda larmrapporter om världsmiljöns kritiska tillstånd tycks de flesta makthavare anse att mänskligheten i huvudsak kan fortsätta med ”business as usual”, dvs fortsatt satsning på tillväxt i konventionella former, kompletterat med vissa miljöskyddsregler. Att vissa ändliga resurser rimligen måste bli allt knappare och till slut uttömmas, berörs oftast överslätande och med stark tro på att marknaden och tekniken kommer att få fram ersättningar som gör radikal livsstilsförändring obehövlig. Att varje människas ”miljöutrymme” rimligen är begränsat tycks inte heller tas på allvar av de flesta makthavare och traditionella ekonomer.

Cogito avser att belysa och granska förhållandet mellan hållbar utveckling och BNP-mätt tillväxt och ifrågasätta det möjliga och önskvärda i att leva på samma förbrukningsnivå som dagens genomsnittliga amerikaner och européer.

Global rättvisa
Global rättvisa och utjämning har varit på världssamfundets officiella dagordning sedan efterkrigstidens avkolonisering och introduktionen av utvecklingsbistånd som en normal FN-rekommenderad del av de rika ländernas utrikespolitik. Även om framsteg gjorts när de gäller t ex hälsa, livslängd och akut fattigdom, särskilt i vissa delar av Asien, utgör epidemier, undernäring och barnadödlighet vardagsproblem för miljarder människor, inte minst i Afrika. Trots höga siffror för BNP-tillväxt i länder som Kina, Indien, Brasilien m fl ökar klyftorna mellan rika och fattiga både mellan och inom länder. Varken frihandel eller traditionellt bistånd tycks kunna lösa problemen.

Cogito avser att belysa hur global rättvisa och fattigdomsbekämpning kan åstadkommas genom ökat ansvarstagande av de rika länderna och de transnationella storföretagen, t ex genom rättvis handel, skuldavskrivning och förbättrat utvecklingssamarbete, och högre grad av globalt inflytande och reellt självbestämmande för utvecklingsländerna.

Materiell välfärd och livskvalitet
I stora delar av den rika världen har frågor om poängen med livet, livskvaliteten, det goda livet, välfärden, under några årtiondens nyliberal ideologisk dominans kommit i skymundan. Ofta tycks det tas för givet att det finns ett rakt positivt samband mellan BNP-mätt materiell välfärd och upplevd livskvalitet. Samtidigt vet de flesta människor såväl intuitivt som av erfarenhet att ”pengar är inte allt”, ”lycka kan inte köpas för pengar”. De flesta traditionella politiker tycks dock anse att sådana frågeställningar tillhör det privata eller möjligen religiösa området och alltså inte hör hemma i politisk debatt. Motpolen finns hos de grupper och rörelser som menar att ”det personliga är politiskt”. För s k ”postmaterialister” har det blivit uppenbart att god livskvalitet handlar om mer än tillgång till mer pengar och konsumtionsvaror, men ändå hänger ihop med förhållanden som är politiskt påverkbara.

Cogito avser att belysa och ifrågasätta det endimensionella, linjära sambandet mellan materiell konsumtion och upplevd livskvalitet som den konventionella tillväxtfilosofin tycks ta för givet.

Demokrati
Enligt de flesta översiktsbedömningar är demokratin på frammarsch, inte bara i Östeuropa utan också i Latinamerika, Afrika och Asien. Det betyder inte att världen entydigt utvecklas mot ökat folkstyre. Marknadsekonomi är inte identisk med demokrati, utan tycks vara förenlig med auktoritärt styrelseskick, såsom i Saudiarabien och Kina. Politisk demokrati på nationalstatsnivån leder inte automatiskt till ”närdemokrati” och medborgarinflytande i vardagen, i företag, bostadsområden, etc. Mycket makt överförs till internationella aktörer som helt saknar demokrati, t ex transnationella företag, eller anses lida av demokratiskt underskott, t ex EU eller Världsbanken. Samtidigt minskar den politiska demokratins befogenhetsområde, bl a genom privatiseringar. Den formella politiska demokratin kan också urholkas genom lågt valdeltagande, underrepresentation för vissa grupper och kringskuren yttrandefrihet, t ex genom ägarkoncentration och kommersiell påverkan.

Cogito avser att kritiskt granska den formella politiska demokratin och undersöka möjligheterna till fördjupat folkstyre på alla beslutsnivåer och inflytande för alla människor över förutsättningarna för deras egna liv.

Grönt tänkande och verksamhet
Traditionellt brukar den politiska filosofin räkna med tre stora politiska tankesystem/ideologier: konservatism, liberalism och socialism (med en lång rad varianter och avläggare). Gröna eller miljöinriktade ”ekologiska” partiers uppdykande på scenen sedan 1970-talet tycks ha vållat många statsvetare problem. De gröna partierna har inga lika lättidentifierbara lärofädrar/mödrar eller grundskrifter som de tre gamla tankesystemen. Det finns ingen allmänt accepterat –ismbeteckning. Likafullt finns en rik litteratur, mängder av program och andra skrifter som företräder olika typer av ekologiskt eller grönt politiskt tänkande som skiljer sig från de konventionella ideologierna.

Cogito avser att presentera olika exempel på ”grönt tänkande” och undersöka i vilken mån ett nytt politiskt tänkesätt håller på att växa fram, som inte är mindre koncist och sammanhållet än de etablerade politiska ideologierna.